Ekonomiskt v\u00e4rde av handel
Handel mellan l\u00e4nder r\u00e4knas oftast i pengar, t ex svenska kronor. R\u00e4knat p\u00e5 det s\u00e4ttet \u00e4r handeln relativt balanserad j\u00e4mf\u00f6rt med arbetsinneh\u00e5ll. Jag v\u00e4ljer att referera till Kina i texten, men liknade f\u00f6rh\u00e5llanden g\u00e4ller handel med de flesta \u201dl\u00e5gprisl\u00e4nder\u201d.
Skillnaderna \u00e4r trots allt betydande. Importen var 2007 61 % st\u00f6rre \u00e4n v\u00e5r export, men har 2017 sjunkit till 2 %.
Omvandling till arbets\u00e5r
GNI per person (Atlas meth curr USD, The World Bank) \u00e4r v\u00e4rdet p\u00e5 varor och tj\u00e4nster per person i ett land, ett m\u00e5tt p\u00e5 \u00e5rsinkomst.
Om handeln i kr f\u00f6r varje \u00e5r omr\u00e4knas till USD med \u00e5rets kurs, kan antalet arbets\u00e5r ber\u00e4knas med hj\u00e4lp av GNI per person.
Handel betraktad som arbete
Om handeln r\u00e4knas om till arbets\u00e5r blir bilden en helt annan.
2017 importerade vi 789 000 arbets\u00e5r, medan 128 000 arbets\u00e5r exporterades till Kina. Vi fick ett \u00f6verskott p\u00e5 \u00f6ver 660 000
arbets\u00e5r r\u00e4knat p\u00e5 v\u00e5r handel.
Det \u00e4r det l\u00e4gsta \u00f6verskottet under de sista 25 \u00e5ren. 2007 var det \u00f6ver 2 miljoner fler \u00e5rsarbeten i de varor vi importerade. De \u00e4r ingen liten del av arbetet som f\u00f6rbrukats i Sverige.
Enligt SCB arbetade 2017 4,4 miljoner i Sverige. Antalet arbetare i industri och gruvor var 520 000. De producerade 95 % \u00a0av de varor som levererades till Kina. Varor som inneh\u00e5ller 128 000 arbets\u00e5r.
Betydelsen av att betrakta handel som arbete
Kina \u00e4r endast ett i raden av l\u00e4nder med betydligt l\u00e4gre l\u00f6nel\u00e4ge \u00e4n v\u00e5rt. \u00a0Det \u00e4r dessa \u201dl\u00e5gprisl\u00e4nder\u201d som producerar det mesta av de varor som vi f\u00f6rbrukar.
Att standard\u00f6kningen vi haft beror p\u00e5 rationaliseringar i Sverige \u00e4r en liten del av sanningen.
Rationalisering sker d\u00e4r produktionen sker och det \u00e4r mest i \u201dl\u00e5gprisl\u00e4nder\u201d. Kina, Indien och andra kommer relativt snart att n\u00e5 en standard som n\u00e4rmar sig eller passerar v\u00e5r.
L\u00e4get sedan 50 \u00e5r tillbaka \u00e4r till \u00a0f\u00f6rdel f\u00f6r Sverige och \u00f6vriga v\u00e4stv\u00e4rlden, men bara under en omst\u00e4llningsperiod.
Vi har gjort oss av med en mycket stor del av den produktion vi haft. Vi m\u00e5ste inom en snar framtid betala v\u00e5r import med varor som inneh\u00e5ller allt fler arbetstimmar. Det inneb\u00e4r att vi m\u00e5ste bygga upp den produktion som vi f\u00f6rlorat.
Att vi kan forts\u00e4tta med den l\u00f6neskillnad, som vi nu har, \u00e4r osannolik. Att f\u00f6rs\u00f6ka exploatera billig arbetskraft (t ex i Afrika) \u00a0inneb\u00e4r att konkurrera med Kina. Kina kan d\u00e5 erbjuda mycket mer varor per arbetad timma \u00e4n vi kan. Det beror p\u00e5 att Kina nu har en v\u00e4l uppbyggd industri, medan vi i Europa till stor del lagt ner v\u00e5r.
Skillnaden i arbets\u00e5r som ing\u00e5r i de varor som vi handlar beror p\u00e5 tv\u00e5 faktorer, dels p\u00e5 handelsunderskottet i kr, men framf\u00f6r allt skillnaden i l\u00f6n.
Skillnaden i l\u00f6n
Det \u00e4r framf\u00f6r allt l\u00f6neskillnaden som g\u00f6r att produktionen flyttats. Att betrakta den utan att koppla till varuutbytet ger information om l\u00e5ngsiktiga trender.
Variationer i handel, ekonomiska kriser och m\u00e5nga andra faktorer p\u00e5verkar normalt v\u00e4rldens l\u00e4nder p\u00e5 samma s\u00e4tt. GNI per person varierar ocks\u00e5 beroende p\u00e5 hur v\u00e4l produktionsresurserna kan utnyttjas.
Genom att j\u00e4mf\u00f6ra Sveriges GNI per person med Kinas f\u00e5r man ett m\u00e5tt p\u00e5 hur m\u00e5nga kinesiska arbets\u00e5r som motsvaras av ett svenskt.
F\u00f6r\u00e4ndringen \u00e4r i stort procentuell fr\u00e5n \u00e5r till \u00e5r, vilket b\u00e4st visas i ett diagram med logaritmisk skala. En trendlinje \u00e4r inlagd. Denna inneb\u00e4r att det \u00e5r 2035 \u00e4r samma kostnad att producera i Kina som i Sverige.
Sammanfattning
Om mindre \u00e4n tjugo \u00e5r kommer vi troligen inte att ha \u201dl\u00e5gprisl\u00e4nder\u201d som producerar de varor som vi f\u00f6rbrukar. Vi m\u00e5ste d\u00e5 sj\u00e4lva producera varor f\u00f6r f\u00f6rbrukning, varor som \u00e4ven \u00e4r konkurrenskraftiga i handeln med tidigare l\u00e5gprisl\u00e4nder.
Resonemanget bygger p\u00e5 den fantastiska \u00f6kningen av v\u00e4lst\u00e5nd och levnadsvillkor i l\u00e4nder som p\u00e5 grund av kolonialism och andra orsaker f\u00f6rst efter 1950-talet b\u00f6rjade bygga upp en modern industri.
Utj\u00e4mningen av globala l\u00f6neskillnader \u00e4r en verklighet vi m\u00e5ste l\u00e4ra oss hantera.
This is an example page. It’s different from a blog post because it will stay in one place and will show up in your site navigation (in most themes). Most people start with an About page that introduces them to potential site visitors. It might say something like this:<\/p>\n\n\n\n
\nHi there! I’m a bike messenger by day, aspiring actor by night, and this is my website. I live in Los Angeles, have a great dog named Jack, and I like pi\u00f1a coladas. (And gettin’ caught in the rain.)<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n
…or something like this:<\/p>\n\n\n\n
\nThe XYZ Doohickey Company was founded in 1971, and has been providing quality doohickeys to the public ever since. Located in Gotham City, XYZ employs over 2,000 people and does all kinds of awesome things for the Gotham community.<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n